I dag presenterades två nya rapporter om barn och unga som är döva, hörselskadade eller har dövblindhet. Rapporterna visar att bristande tillgång till språk tidigt i livet kan leda till livslånga kognitiva, sociala och hälsomässiga konsekvenser – men också att tidig tillgång till svenskt teckenspråk kan förebygga dessa risker. Rapporterna presenterades vid en konferens i Stockholm arrangerad av Nationell kvinnojour och stöd på teckenspråk (NKJT) tillsammans med Stockholms Dövas Förening.
– Det här handlar inte om särskilda behov, utan om barns grundläggande rätt till språk. När samhället misslyckas med att säkerställa språktillgång riskerar barn att hamna i livslångt utanförskap, säger Elsa Brunemalm, intressepolitisk ansvarig Stockholms Dövas Förening
Två rapporter - ett tydligt budskap
Hjärnan behöver språk - teckenspråk levererar
Språkdeprivation hos barn som är döva eller har hörselnedsättning kan förebyggas – ändå drabbas många barn i onödan. Stockholms Dövas Förening presenterar en ny rapport av Patrik Nordell som sammanfattar aktuell nationell och internationell forskning. Rapporten visar hur tidig tillgång och exponering till teckenspråk förebygger språkdeprivation.
Matbordssyndromet och existentiell hälsa.
Döva och hörselskadade barns erfarenheter av språklig exklusion – en studie av Barn- och ungdomsjour på teckenspråk. Vad händer när ett barn sitter vid matbordet med familjen men inte kan delta i samtalet? En ny rapport från Nationell kvinnojour och stöd på teckenspråk undersöker fenomenet och visar hur Barn- och ungdomsjour på teckenspråk (BOUJT) ger barn möjlighet att finnas till på sitt eget språk.
Säkerställ tidig och full tillgång till språk för döva och hörselskadade barn genom språkgaranti
Arrangörerna bakom rapporterna uppmanar nu beslutsfattare, myndigheter och verksamheter att:
- säkerställa tidig och full tillgång och språkexponering till svenskt teckenspråk för döva och hörselskadade barn, alltså språkgaranti
- förebygga språkdeprivation genom tidiga och långsiktiga insatser
- se barns rätt till språk som en grundläggande rättighet, inte en individuell anpassning
- stärka stöd till barn och unga som redan lever i språkligt, socialt och existentiellt utanförskap
- säkerställa långsiktig finansiering av Barn- och ungdomsjour på teckenspråk, BOUJT, så att barn och unga får möjlighet till stöd och samtal på teckenspråk i sin fritid.
– Kunskapen finns. Forskningen är tydlig. Nu krävs politisk vilja och praktiskt ansvar för att barns rätt till språk ska bli verklighet och stärka deras existentiella hälsa. Då kan vi motverka Matbordssyndromet. En viktig åtgärd är bland annat finansiering till BOUJT och att inrätta teckenspråkigt barnombud som stärker barnens och ungas rättigheter, uppmanar Hanna Sejlitz, styrelseordförande Nationell kvinnojour och stöd på teckenspråk.